Sammanfattning

vonWrede
Inlägg: 479
Blev medlem: tis dec 14, 2010 8:45 pm
Kontakt:

Sammanfattning

Inlägg av vonWrede »

Bokstaven på ett tyskt mynt anger vid vilket av de tyska myntverken myntet är präglat.

Att sprida ut tillverkningen av mynt på ett flertal myntverk verkar ju väldigt orationellt. I synnerhet när det är exakt samma mynt som produceras vid varje myntverk. Men denna uppdelning har historiska orsaker. Som bekant har ju Tyskland oftast genom århundradena varit uppdelat i ett antal rivaliserande småstater. T.o.m. krig har förekommit mellan de olika tyska staterna. Och splittringen av de tyska stridskrafterna bidrog ju till att det lilla landet Sverige kunde ha framgångar på slagfälten i Tyskland under stormaktstiden.

Tyskland har bara varit enat under tre korta perioder. Senast 1933-45, därav benämningen Tredje Riket.

Alla större tyska stater ville självklart ha egna myntverk. I första hand kungadömena Preussen (A), Bayern (D), Sachsen (E) och Württemberg (F). Vidare hade storhertigdömena Baden (G) och Hessen (H) egna myntverk. Samt städerna Hannover (B), Frankfurt am Main (C) och Hamburg (J). Att bokstaven I är överhoppad kan bero på att man ville undvika förväxling mellan de snarlika bokstäverna I och J. Men jag har också en annan teori som jag inte har fått bekräftad. Nämligen att J för Hamburg egentligen är bokstaven I. Stort I skrevs nämligen som J i tyska språket tidigare. Man skrev t.ex. Jnfanterieregiment. Den mest udda myntbokstaven är T, som står för Tabora i den tyska kolonin Östafrika. Där präglades mynt under ett enda år, 1916, alltså under första världskriget. T är den enda myntbokstaven som utgör myntortens begynnelsebokstav.

Många delstater hade en gång egna mynt som pryddes av den egna regenten. Och då var det ju motiverat med egna myntverk. Samtidigt framställdes mynt som var gemensamma för hela riket. Därav benämningarna riksmark och Reichspfennig.

År 1933 var myntverken i Hannover (B), Frankfurt am Main (C) samt Darmstadt (H) nedlagda. Kvar fanns myntverket i Berlin med bokstaven A. Berlin hade nog inte den förnäma bokstaven i sin egenskap av rikshuvudstad utan som huvudstad i Preussen, som var den mäktigaste av de tyska staterna. Kvar fanns vidare myntverket i München, huvudstad i Bayern, med bokstaven D. Myntverket i Dresden, Sachsens huvudstad, med bokstaven E var flyttat till Müldenhutten, ett industriområde i utkanten av staden Freiburg. Kvar fanns också myntverken i Stuttgart (F), huvudstad i Württemberg, och Karlsruhe (G), huvudstad i Baden samt fristaden Hamburg (J).

År 1938 införlivades Österrike i Tyska Riket och då tillkom myntverket i Wien. Som då fick bokstaven B som var ledig. Att Wien fick en så förnäm bokstav, nästan jämställd med Berlin, kanske berodde på att Wien var en tidigare huvudstad i en stormakt. Det faktum att den myntanvändare som hade den högsta rangen kom från Österrike kanske hade betydelse också... Produktionen av tyska mynt kom igång snabbt i Wien så mynt märkta 1938 B är rätt vanliga.

Sammanfattning 1933-1945:

A Berlin, produktion samtliga år under perioden

B Wien 1938 - 1944

D München 1933 - 1944

E Muldenhütten, produktion samtliga år under perioden

F Stuttgart 1933 - 1944

G Karlsruhe 1933 - 1944

J Hamburg 1933 - 1943

Myntverken A och E hamnade i DDR vid Tysklands delning 1948. Efter några år lades E ner och tillverkningen koncentrerades till Berlin. Myntverken i Förbundsrepubliken fick finnas kvar och fortfarande tillverkas mynt, nu euromynt, vid A, D, F, G och J.

Sammanfattning, Tyskland från 1871

A Berlin från 1871, fortfarande i drift

B Hannover 1872 - 1878, Wien 1938 - 1944

C Frankfurt am Main 1872 - 1879

D München från 1872, fortfarande i drift

E Dresden 1872 - 1887, Muldenhütten 1887 - 1953

F Stuttgart från 1872, fortfarande i drift

G Karlsruhe från 1872, fortfarande i drift

H Darmstadt 1872 - 1882

J Hamburg från 1875, fortfarande i drift

T Tabora, Tyska Östafrika endast år 1916